1970-talet.

Denna bild är tagen av Tore Eriksson vid en semesterresa till Nössemark i början av 1970-talet

Har tidigare sett en bild tagen i Kvarnabo men den finns inte längre på Internet.  

Bilden är tagen 15/6 1957.
Sjön är Stora Lee, bilden är tagen vid Rovhålan
i Kölviken. Där är det auktion och man har åkt med Lelång från
Strand i Nössemark.

Skepparen Gunnar Jansson , är andre man från vänster,
mannen med keps.
Bilden kommer från min faster, Birgit Hanssons arkiv.
Hon är också med på bilden.
Stefan Hansson Har skickat mej bilden! Tusen tack!

Feb. 2002

Idag dvs 2002-02-19 har jag tagit nya foto av 130-åringen som nu är i bedrövligt skick. Tågresenärerna på gamla Västgötabanans järnväg kan se henne under tiden ångloken fyller vatten på pannan. 

Ägaren till huset intill önskar av hela sitt hjärta att den skall tas bort. Tycker hon är en sanitär olägenhet.

Själv funderar jag på att göra en skylt med historiska och tekniska data att hänga på henne, så att man visar vördnad för detta bevis på norrmännens båtbyggarkonst. Inte många prylar som överlevt 130-år i ur och skur!. 

1990

LELÅNG byggdes på Akers Mekaniska 1872, BNR 69, för Sagbruksföreninga i Fredrikshald. Hemmahamn var Strands bruk i Nössemark. Det fanns visst också en systerbåt som hette OTEID men den byggdes i Motala 1872  Detta är ur en artikel av Robin Holmstedt i Länspumpen 1991:3

Uppgifterna är från Båtologen nr 4 1987 

Hon kunde ta emot 54 passagerare.

Enligt Bernt Fogelberg tillhörde hon AB Lee bruk i Dals Ed åren 1915—1943.

Efter 1943 tillhörde hon AB Strands sågverk. Einar Mölnteg berättade i ett brev att Lelång tillhörde Föreningen till 28 juli 1955 då hon såldes till bröderna Sinclair vid Lee bruk, vilka köpte Strands sågverk av Föreningen. De hyrde ut henne till Västsvenska Virkes- föreningen i Bengtsfors från nämnda tidpunkt tills 1959 då hon återgick till Strands bruk. Det finns också en annan uppgift om att hon låg overksam i Nössemark efter 1957 vilket var sista året för timmerbogseringen för hennes del. Gunnar Sinclair hann renovera och måla om en del, då hon låg torr över vattenlinjen vid det låga vattenståndet. 

Hon såldes till Stig Holm i Göteborg 1978.

Hon flyttades till Göteborg, låg en kort tid vid Lilla Bommen och därefter i Tingstadshamnen för att sedan hamna på land vid Torrskog. För närvarande (2002) ligger hon på land i Kvarnabo i dåligt skick . Mjörns Ångbåtsförening hade planer på att sätta igång henne på Mjörn i ursprungligt skick från  Stora Lee-tiden. Hon lär nu vara till salu.  

Det blev Herbert som fick äran istället.

Västgötabanans järnvägsgubbar tog hand om henne för turer på Anten men det har ju inte blivit något av detta. Vi får se hur det går!

Nya uppgifter 2003

Internetuppgifter genom webbsidan

 Här kommer den efterfrågade artikeln.
 Med vänlig hälsning
 Siv Janäng 

NWT Arkivet
 
 NWT 6/6 2003
 
 Ångbåtsflottan på Haldenvassdraget växer ÖRJE Världens äldsta propellerdrivna ångbåt, Engebret Soot från 1861, döpt efter kanalbyggaren Soot, har fått sällskap av ännu en gammal ångbåt, Lelång, byggd 1872.
Båten som byggdes för Saugbrugsforeningen hade Strands bruk i Nössemark och Stora Lee som hemmahamn har i nästan 30 år stått vid Kvarnabo station i Västergötland innan den nyligen köptes av Kanalmuseet i Örje.
 
 BO KVARNSTRÖM
 0573-101 15 / bo.kvarnstrom@nwt.se

 35000 kronor fick Kanalmuseet betala för båten som nog många skulle betrakta som en skrothög men inte entusiasterna på museet.
 – Den kommer nu att renoveras men när vi skall sätta igång har vi ännu inte bestämt, säger Inger Marie Jaavall och Jörn Fjeld.
En renovering kostar också stora pengar. Det kostade tre miljoner kronor att få Engebret Soot sjövärdig.
Lelång byggdes som nämnts 1872 för Saugbrugsforeningens räkning av Akers Mekaniska Verkstad i dåvarande Christiania och drog timmer på Stora Lee. Enligt uppgift gick den också till Göteborg.
Saugbrugsforeningen hade båten i sin ägo fram till första världskriget. Från 1915 till 1943 var Lee Bruk i Dals Ed ägare varefter den såldes till Strands sågverk i Nössemark. Sista året båten var i trafik var troligen 1957 .
 
Sjönk i Göteborg
Runt 1960 såldes båten till en privatperson och flyttades tilll Göteborg. I Tingstadhamnen sjönk båten men bärgades och såldes sedan vidare till Mjörns Ångbåtsförening.(?)
Planerna var att den skulle sjösättas men föreningen renoverade i stället en annan gammal båt och Lelång hamnade hos Anten-Gräfsnäs Järnvägssällskap. Där har den nu stått i nästan 30 år.
– Många har önskat att Lelång skulle hamna i Örje och förra sommaren började vi diskutera saken och nu under våren beslöt vi att köpa båten, berättar Jörn och Inger Marie.
För snart en månad sedan hämtades den nästan 16 meter långa båten och transporterades till sin plats utanför Kanalmuseet. Där ligger den nu bredvid en annan gammal ångbåt, Pasop som gick i Haldenvassdraget i början av 1900-talet. På 70-talet var den lustbåt i Oslofjorden och har funnits i museets ägo i cirka fem år.
Lelång är helt komplett, har trädäck och trähytt men tidens tand har satt sina spår på såväl trävirke som skrov. Den ångpanna som drev båten under 1900-talet är för övrigt tillverkad i Karlstad av Wennbergs Mekaniska Verkstad år 1919.
Lelång skall också ha haft en systerbåt som hette Oteid och som byggdes i Motala 1872.
Sedan tidigare finns tre gamla ångbåtar i Örje och i hela Haldenvassdraget finns hälften av de cirka 15 ångbåtar som finns kvar i Norge.

Artikeln innehåller en del sakfel och är en kopia av vad som publicerades i NWT

L

Meddelandet är skickat från USA!                                 onsdag, 2 april , 2003 at 23:42:51

Meddelande: Hej,
Jag är Gunnar Sinclairs dotter, bosatt i USA sedan 25 år tillbaka. Vill bara tala om att det var roligt att Lelång fått egen hemsida. Många somrar färdades vi kusiner (Gunnars barn och brorsbarn) på Stora Lee i denna båt. Det kom en massa svart sot från skorstenen så vi skojade alltid om att man blev prickig när man var på Lelång.
Hälsningar,
Anita Sinclair Ratnathicam
Epost:: Ratsf@aol.com

Den första maskindrivna hjulångaren i sjösystemet hette också Lelång , byggd i Lennartsfors 1859. Fick öknamnet "Skubbe sakta" och gick i trafik mellan Lennartsfors och Bengtsfors.  Hon hade också ett systerfartyg (se bilden) som hette Stora Le, byggd 1861 i Lennartsfors. Stora Lee  kunde inte slussa genom Dalslandskanal pga sin längd. Hon gick mellan Lennartsfors och Ed. Fotot taget vi Klintebryggan i LENNARTSFORS

Lelång var något mindre! Är det någon som har en bild av henne så skicka ett mail till mej!