Innehållsförteckning för boken I sydväst av Gösta Höglind

En bygdehistoria om Trankil utgiven 1962

Boken måste nog idag köpas på antikvariat.

Gösta Höglind, har gjort mycket för att dokumentera och bevara bygdens historia, och utöver boken har han mycket aktivt varit med och skapat hembygdsgården och dess samlingar. Alla vi som är födda i eller på annat sätt har anknytning till Trankil är honom ett stort tack skyldiga. Boken är för oss mycket läsvärd. Gösta har naturligtvis också fått utmärkelsen Årets Lennartsforsing 1998.

Boken fick förbeställas av Trankilsborna när den kom ut och min far Elov Nilsson köpte ett exemplar som jag fått ärva.

Här följer en skannad kopia av innehållsförteckningen

Förord sidan 5

Kyrkan

Den äldsta kyrkan 7

Tranekyrkan 10

Nuvarande kyrkans första tid 12

Stenkyrkan som blev papperskyrka 19

Gammal kyrka blir ny 22

Vår och fädernas kyrka 29

Kyrkogården 33

Bårhuset 34

Kring kyrkan 36

Själasörjare 43

Frikyrkorörelser 51

Sven Denis Mellqvist 55

Trankils socken

I sydväst 62

Hemman 65

Från riksgräns till hemmansgräns 76

Ortnamnen berätta 83

Geologi 91

Det vildas värld 94

Bland blommor och blader 98

Vägarna 112

Kanal och båttrafik 115

Post och telefon 127

Kommunalt 128

Sockenstämmoprotokollen berätta 132

Skolväsende 144

Sockenbiblioteket 150

Trankölingarna 151

Diverse yrken och företag 159

Målet 162

Fornminnen 171

Jordbrukssiffror 178

Här följer en skannad kopia av sidorna 362-363 i boken, som är ett utmärkt hjälpmedel för att hitta källorna för den som vill fortsätta kartläggningen.

Arkivhandlingar och andra källor

Kyrkoarkivet är den största källan då det gäller socknens historia liksom även för den enskilde trankilsbon, som vill forska i sin släkt. Härav förvaras det som är över 100 år i landsarkivet i Göteborg samt senare handlingar i det egna arkivet i prästgården.

Det viktigaste i Göteborg framgår av följande:
Husförhörslängder 1782-1861
ln- och utflyttningslängder 1830-61
Födelse- och dopböcker 1760-1870
Konfirmationslängder 1792-1859
Kommunionslängder 1839-35, 1875-78
Lysnings- och vigselböcker 1769-1867
Död- och begravningsböcker 1759-1861
Statistiska tabeller 1775-1830
Gåvospecial 1848-1866
Kollekt 1835-1912
Kyrkoräkenskaper 1760-1914
Kyrkojournal 1783-1877
Visitationsprotokoll och inventarieförteckningar 1733-1860
Kyrkostämmoprotokoll 1863-1878
Kyrkorådsprotokoll 1854, 1861, 1869
Kyrkostraff 1780, 1798
Kyrkoritning 1795
Uppvärmningsfond 1891-1914
Utlånade medel 1821-1855
Sockenprotokoll 1740-1862
Folkskolekassa 1855-1892
Småskolereglemente 1860
Fattigkassa 1800-1855
Sockenkassa 1855-1867
Diverse handlingar 1754-1845
Gränsrösebeskrivning 1752

De flesta handlingarnas förekomna sammanblandade och åtskilligt är fört tillsammans med Blomskog.
Från Nordmarks häradsrätt förvarar landsarkivet bl. a. domböcker 1669-1859, bouppteckningar 1750-1849.
Kammararkivet, Stockholm, äger jordeböcker från 1540, mantalslängder och andra länsräkenskaper av största intresse.
I Riksarkivet har bl. a. allmogens besvärsskrivelser lämnat uppgifter speciellt om kyrkan, vidare de omfattande handlingarna i kyrkobyggnadsfrågan på 1790-talet. Fartygsregistret lämnar uppgifter om båtar. Vidare handlingar om Lennartsfors även i Bergskollegiets huvudarkiv. Arkivet för Allmänna Brandförsäkringsväsendet för byggnader på landet har åtskilligt om bruket. Ytterligare kan nämnas Jernkontorets arkiv och bilder. Några äldre uppgifter från Ränkefors-tiden finns i landsarkivet i Uppsala. Mycket värdefullt är brukets eget arkiv. Kungl. Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien äger i sitt aktarkiv Riksantikvarieämbetets ämbetshandlingar om Trankils kyrka, fasta och lösa fornlämningar varav mycket illustreras av material i bildarkivet. Den unge Ludvig Borgströms berättelse över en resa i Värmland 1844, publicerad i Värmland Förr och Nu 1915 finns där. Av några anteckningslappar att döma synes en del övrigt om Nordmarken utöver det direkt utpekade vara hämtat från Trankil. Ytterligare antikvitetsintendenten N. G. Djurklous "Bidrag till Westra Wermlands Topografi" av 1867, publicerad i Värmland Förr och Nu 1956 med 4 teckningar av forngravar i Trankil.

Värmlands museum i Karlstad har ävenledes bildmaterial och uppgifter om fornminnena. Ett äldre material om socknens fornminnen lämnar de Lignellska samlingarna i Kristinehamn.

En föregångare till denna bok är "Beskrifning öfver Trankihls socken inom Nordmarks Härad och Wermlands Län. Upprättat år 1848 af G. S. Björck, Lantmäteri Auscultant" som finnes i manuskript i Lantmäteristyrelsens arkiv i Stockholm. Detta arkiv äger ett stort antal hemmanskartor från slutet av 1700-talet och framåt jämte skiftesförrättningar och andra lantmäterihandlingar. Äldst är de s. k. geometriska jordeböckerna över socknens inägor 1643. Lantmäterikontorets arkiv i Karlstad har dubbletter av de mesta akterna.

Huvudparten av folkminnen, folktro, seder och bruk har hämtats från Västsvenska Folkminnesarkivet, Göteborg. Dess föreståndare arkivarien fil. lic. Carl Martin Bergstrand har nedlagt ett mycket förtjänstfullt arbete om de värmländska folkminnena. Värmlands förnämste minnesupptecknare, Ragnar Nilsson, Södra Ny, som försett institutionen med 56.000 sidor uppteckningar, besökte Trankil 1930 och resultatet blev 300 sidor. Uppgiftslämnare ha varit Emma Pettersson, född 1864, Sven Edvinsson 1861, Sara Jansson 1859, Olof Persson 1862, Matilda Augustsson 1863, Laura Andersson 1857. Landsmåls- och Folkminnesarkivet i Uppsala har också uppgifter, huvudsakligen om arbetsmetoder o. dyl. Uppgiftslämnare bl. a. Alfred Ericsson 1885, Lars Olsson 1851, Maria Olsson, E. Pihlström 1870. Här finnes även typordlista. En del liknande uppgifter finnes också i Nordiska Museets arkiv, där även uppgifter och bildmaterial om Herrgården, Gjutås och Hällslund är samlade. Liknande uppgifter finnes på Värmlands Museum, vars klippsamling av tidningsartiklar också är mycket värdefull. Åtskilligt har jag själv kunnat uppteckna och jag är förvissad om att mycket återstår att rädda åt eftervärlden. Forskningar har dessutom bedrivits i Kungl. Biblioteket och Krigsarkivet i Stockholm samt Ortnamnsarkivet Uppsala. I botaniska hänseende har socknens västra del inventerats av docent Gunnar Lohammar.

Mauritz Sahlins bild finnes i Dalia nr 11 av Anders Edestam, Johan Åberg och friherre Johan Wilhelm Stiernstedt i Dalia nr 10. Friherre Carl Gustaf Fleetwood i "Anteckningar om Värmlands Fältjägare del II".
Prosten Per Ruus porträtt, det säkerligen äldsta bevarade av en person från Trankil, finns i Katarina församlingssal, Stockholm. Kyrkoherde K. M. Almqvists bild finns i minnesskriften "Folkskoleväsendet i Blomskog".