Bokens innehåll                   

Gunnar Hedin berättar den otroliga svenska varvshistorien. Med sin journalistiska bakgrund har han följt utvecklingen inom näringslivet sedan 1945 då han anställdes vid Åhlén & Åkerlunds veckotidningsförlag. Därefter verkade han under många år som reklam- och informationschef inom näringslivet. 1961 grundade Gunnar Hedin Reklamhuset AB i Borås och några år senare Scand-Video AB, under många år det största privatägda TV-bolaget i Skandinavien.

Gunnar Hedin är författare till boken "Kvalitet -Made in Sweden" - aktuell svensk industrihistoria, utgiven 1991. Den boken gav honom idén att forska kring Robert och Ludvig Nobel, som resulterade i boken "De svenska oljebaronerna", utgiven 1994. Där berättas bl a om hur världens första oljetransporterande fartyg anlände till hamnen i Baku 1878. Beställare var Ludvig Nobel, konstruktören hette Sven Almqvist vid Motala Verkstad. Detta fartyg, Zoroaster, var det första i en serie fartygsbyggen som Nobel-företagen beställde hos svenska varv. Fartygen skapade stor uppmärksamhet och inspirerade regeringar och beställare runtom i världen att placera sina fartygsorder vid svenska varv. Forskningen kring dessa skapade ett merintresse och gav också inspiration till denna bok om världsledande svenska varv.

Sveriges industriella varvsvagga stod i Motala med Baltzar von Plåten som grundare av Motala Verkstad. Det första ångfartyget, Motala, levererades 1831 till beställaren postverket. Sju år senare, 1838, gör det första propellerdrivna fartyget sin färd över Atlanten - propellerns uppfinnare och konstruktör är svensken John Ericsson. Vid Keillers Werkstad i Göteborg uppförs 1847 landets första ånghammarsmedja, som senare blir emblem för Götaverken. Samma år sjösätts det första fartyget vid Keillers Werkstad, bogserångaren Käre. 1858 är det stora högtidligheter vid varvet i Nyköping då landets dittills största handelsfartyg sjösätts, atlantångaren Ernst Merck. Samma år får Motala Verkstad sin första internationella order, åtta ångfartyg för leverans till Ryssland.

I den svenska varvshistorien skrivs de första bladen, en snabb industriell utveckling är på gång. Under de kommande hundra åren kommer svenska varv att bli väl kända över hela världen: Motala Verkstad, Lindholmen, Götaverken, Eriksberg, Kockum, Helsingborgs Varf, Sölvesborgs Varvslistan kan bli lång. 1970-80-talet markerade varvsepokens slut - det* ingen trodde skulle kunna ske har skett! Varvsverksamhet pågår visserligen fortfarande i landet, men inte av tidigare omfattning. Hur varvsutvecklingen blir framgent är en öppen fråga: klara tendenser till etablering och expansion finns. I våra grannländer har varven under 1995 fyllda orderböcker.

DEN OTROLIGA SVENSKA VARVSHISTORIEN

Befolkningsexplosionen i Borlänge, Luleå och Oxelösund saknar motstycke i svensk historia. I Borlänge fanns under 1959 ett invånarantal på 34.000 - 1980 var det 46.800. I Luleå fanns 14.000 invånare 1941 och 1956 dubbelt så många, 28.000. Invånarantalet i Oxelösund mer än fördubblades under en tioårsperiod, från 6000 invånare 1957 till 15.000 under 1967. I dessa tre fall var bakgrunden densamma: järnverk etablerades och expanderade. På vardera av orterna sysselsattes 3000 personer, som flyttade till någon av städerna med sina familjer. Personer som tidigare säsongsmässigt haft sin utkomst i Norrbotten av skogs- och flottningsarbete eller fiske, fick nu en regelbunden inkomst genom anställning vid Norrbottens Järnverk i Luleå. Till Oxelösund och det nybyggda järnverket kom framförallt arbetare som friställts från kraftverksarbetena vid Norrlandsälvarna. I Borlänge ökades personalstyrkan som en följd av Domnarvets utbyggnad av valsverk för grovplåt, som också tillverkades i Oxelösund. I Luleå tillverkades bl a profiljäm.

Storköpare av grovplåt och profiljäm för far-tygsbyggnad var de svenska varven, som under ett år förbrukade 350.000 ton grovplåt och 50.000 ton profiljäm. Storproduktionen av grovplåt och profiljäm gav också effekter i mellansvenska och lappländska gruvorter och genom transporter mellan gruvor, järnverk och varv. I Borlänge och Luleå var järnverken de största arbetsplatserna och i Oxelösund den helt dominerande. Här förvandlades trädgårdsidyllen till industristad. Rämnas Bruk i Västmanland med 450 anställda är ett annat exempel där 40 procent av den totala års­produktionen utgjordes av ankarkätting! De svenska varvens samlade inköp från underleverantörer t ex 1957 motsvarade ett belopp av 870 miljoner kronor, ett inköpsbelopp som årligen stegrades i takt med varvens produktionsökning.

Detta är sannolikt nyheter för många och några exempel på hur varvsnäringen indirekt påverkade den industriella sysselsättningen i landet. Talar man om direkt påverkan blir siffror och dimen­sioner av helt annat slag. När det var som mest sysselsattes vid svenska varv cirka 30.000 personer och vid dess underleverantörer ungefär 20.000 personer. Ett annat mått på varvens gylle­ne epok är balansomslutningen som hos sex av varven mer än sexdubblades från 1957 till 1976, från 3 miljarder kronor årligen till 18,5 miljarder kronor. Sverige var världens största varvsnation redan 1933, en ledningsposition som under fyra decennier kunde växla mellan 2-3 nationer. Däribland fanns Sverige hela tiden. Vid mitten av 60-talet ansågs Sverige som en stormakt bland de europeiska varven.

Men i ett mycket viktigt avseende behöll de svenska varven världsledningen: under en timme vid ett svenskt varv producerades mer än dubbelt så mycket som i något annat lands varvsindustri. Svenska varv producerade tre gånger mer än vid varv i Västtyskland och fyra gånger mer än vid de engelska varven, enligt en engelsk undersökning. Trots att de svenska lönerna var de högsta i världen utanför USA kunde de svenska varven erbjuda konkurrens. Men, var fanns Japan i den här bilden?

Genom ett betydande statligt engagemang kunde de japanska varven växa och konkurrera med alla varv i världen. De japanska varven kunde få 80 % i statliga lån på åtta år till låg ränta, därtill statliga subventioner. 

Japanska produkter; bilar, kameror, radio, och TV-apparater och andra elektronikkomponenter m m attraherade världsmarknaden. Den enorma efterfrågan ställde stora krav på japanskt tonnage för frakt av produkterna runtom i världen. Här hade de japanska varven självklara stora beställare eftersom den nationella känslan krävde att fartygen byggdes vid japanska varv. Lönekostnaderna var dessutom omkring 40 % lägre än t ex vid svenska varv. Den enda eu­ropeiska varvsnation som lyckades ta upp konkurrensen med de japanska varven var Sverige. Vid mitten av 60-talet övertog Sverige andraplatsen i världens tonnageliga från Västtyskland och Storbritannien. I en utredning sägs att Sverige blev en stormakt bland europeiska varv, även om den japanska dominansen successivt ökade. I en statistik över världens största varv 1964, intog Eriksberg sjundeplatsen efter sex japanska varv. Utanför Japan var alltså Eriksberg världens största varv!

Pendeln är nu på väg åt andra hållet. Under 1994 och 1995 har japanska fartygsbeställare placerat stora order vid såväl norska som finska varv. Den japanska varvskonkurrensen synes nu bruten bl a som följd av valutaförändringarna. Dessa i förening med nya regler inom OECD-ländema ger varvsnäringen en ny chans genom konkurrens på lika villkor. De statliga subventionerna föreslås slopade i samtliga OECD-länder och därmed skapas en annan konkurrenssituation och en ny marknad.

Den svenska industriella varvshistorien inleddes 1822 genom Baltzar von Plåtens framsynthet och följdes snabbt upp av Alexander Keiller, Theodor Wilhelm Tranchell, Carl Christian Barchmann och Frans Henric Kockum för att nämna några av de som under 1800-talet lade grunden till den otroliga svenska varvshistorien. För varvsexplosionen svarade bl a Sven Almqvist, Hugo Hammar, Dan Broström, Arthur Du Rietz, Gustaf Thordén och Nils Svensson. 1970- och 80-talet innebar slutet på den fantastiska varvsepoken i Sverige. Utvecklingen i våra grann­länder är den rakt motsatta och redovisas i särskilda kapitel.

Det känns angeläget att rikta ett varmt tack till alla som på olika sätt medverkat med information. Ett ovanligt personligt engagemang och intresse från många personer, institutioner och företag har varit en utomordentligt viktig stimulans till att omfattande studier och forskning om den svenska varvshistorien har kunnat slutföras och resulterat i denna bok.

Välkommen till en bred inblick i stor svensk varvshistoria. För många kan den förefalla otrolig - men, den är sann! Blir den en väckarklocka?

Borås i juni 1995