Fritidsbåten Rattie

Ägare Elov Nilsson 1957-1974

NAMN SFV Längd Bredd Djup Eff. HK ÅR ANM. om motor ÄGARE
RATTIE   10,8 1,8 0,8 60 HK    UNIVERSAL /USA    Elov Nilsson
 
Av Kristinehamnstyp tillverkad i Stockholm åt någon av marinens sjöbjörnar. Kom till Göteborg genom ett köp av dåvarande maskinisten på Bratt Kols pontonkran, som hade sin kajplats vid nuvarande platsen för norra brofästet på Älvsborgsbron. En riktig idyll då. Min far Elov Nilsson köpte denna mycket välbevarade mahognybåt 1957.

Som skeppare på bogserbåtar trafikerande Dalslands Kanal blev det på semestrarna från jobbet på Eriksbergs Mek. Verkstad oftast att han med frun Elin styrde kosan norrut med slutmål Lennartsfors. Ibland utomskärs till Halden och sedan med bil och trailer till Nössemark och Stora Lee och så till Lennartsfors och Dalslands Kanal / Göta Kanal hem till Arendals båthamn. (Sedermera granne med Arendalsvarvet i Göteborg) Något år gick färden i omvänd ordning men semestermålet var alltid Lennartsfors deras födelseort. Sjutton år med lika många resor blev det

 

 

Elov med sin ögonsten RATTIE

Måttuppgifterna om längd och djupgående är osäkra. Båten var i vilket fall längre än 10 meter. Djupgåendet varierade ju med vilken propeller vi använde. 11 x 11 tum = 17 knop vid 3600 v/m på motorn  Rodret var fritt hängande utan undre stöd.

 

Läste följande i en artikel i Vi Båtägare MOTORBÅTSTIDNINGEN Nr 6 2001 av Anders Varenius som särskådade PETTERSSON-BÅTEN med dagens kritiska ögon. Tog mej friheten att saxa en del av texten. (Tack för de!) 

Omvärderingen

Hade det inte varit för bondsonen Carl Gustaf Pettersson, hade vi förmodligen fortfarande gnott omkring i små motorkanoter.

Påståendet är synnerligen generaliserande men har ett visst mått av sanning i sig. För faktum är att det var C G Petterson som gjorde den svenska motorbåten användbar för lite längre turer.

Innan C G Petterssons intåg i motorbåtsbranschen bestod det svenska motorbåtbeståndet till största delen av små låga öppna båtar, utan praktisk möjlighet till vare sig övernattning eller längre sjöturer.

Även C G Pettersson började sin karriär med båtar enligt detta mönster, men sjöman och fiskare som han var, irriterade han sig snart på båtarnas dåliga kapacitet. C G’s lösning blev att behålla det långsmala skrovet men begåva det med ett höjt fördäck som inrymde en ruff för två personer. Vips hade C G vunnit både utrymme och sjövärdighet. Och den i folkmun så berömda “Petterssonbåten” var född.

Petterssonbåten kom att bli en stor succé. Och båttypen blev inte bara flitigt kopierad av samtliga övriga motor­båtkonstruktörer, utan också en symbol för svensk båtindustri.

Planeringen ombord är, efter dåtida förutsättningar, enkel men genial. Båtens främre halva är täckt av ett platt förhöjt däck som håller mycket av "rykvattnet" på avstånd och underlättar vid på- och ilandstigning. Under fördäcket finns båtens sparsamma boutrymmen och bekvämligheter. I fören en liten spegelbyrå med tre-fyra små lådor för den minsta packningen. Därefter en V-koj för två som i bästa fall erbjuder en bredd på dryga halvmetern per skalle. I ruffens akterkant två garderober för hängande plagg.

Förruffen är inget utrymme att vistas och umgås i. Till detta är den alltför trång, smal och mörk. Ljusinsläppet hänvisas till två eller tre runda ventiler i skrovsidan och det ljus som letar sig in akterifrån från dörrarna ut mot sittbrunnen. Nej, i förruffen sover man. Punkt slut. 

BÄTTRE BEKVÄMLIGHET 

och funktion är det då i sittbrunnen där det finns utrymme för både umgänge och visst mått av rörelse. Förarplatsens placering varierar beroende på båtens byggnadsår. i tidiga båtar (1910-20) sitter föraren och kör bakom en styrpulpet som rymmer ratt och eventuella motorinstrument. Den synnerligen konstiga placeringen i bakkant på motorn kan förmodligen förklaras med mekanikernas svårighet att bygga länkarmssystem som kunde garantera en trygg och säker fjärrmanövrering av motorn. När sedan teknikerna gjort sina framsteg, flyttades föraren fram till skottet mot förruffen. En bättre och mer skyddad placering som dessutom lösgjorde viktig plats i sittbrunnen.

På styrbordssidan ett väggfast skåp som rymmer bensintanken och samtidigt fungerar som stege från fördäcket. Den aktre delen av sittbrunnen är sedan fördelad till sittplatser, helt olika disponerade beroende på båt och årsmodell. Vanligast är dock en U-soffa, för fyra-fem personer, med en rackarns massa små skåp under för allehanda småpryttlar. Hela sittbrunnen omsveps sedan av en stående mahognysarg som inte skyddar mot "rykvatten", men håller folk kvar ombord. Under det lilla akterdäcket ryms inget annat än hjärtstock och roderkvadrant.

Att framföra en Petterssonbåt kräver teknik för att färden ska bli trivsam. Under färd i sommarväder är det ofarligt och njutbart. Men vid större svall eller hårdare väder måste vågorna mötas med fören. Annars blir det cirkus ombord.

 Det rundbottnade skrovet kränger mer än gärna om vågorna kommer in från sidan eller låringsvis. Att dra av på farten för att minska svallens verkningar är dessutom fel teknik. Båtens stabilitet i sjön bygger på dess egna rörelseenergi, vilket i praktiken innebär att båten går bättre och bättre ju högre farten är (självklart inom rimliga gränser).

Då orkar det vassa skrovet skära sjön och gå igenom vågorna istället för att gunga och vingla. Petterssonbåten kräver en aktiv kapten för att färden ska bli behaglig.

 

PETTERSSONBÅTENS UPPLÄGG hade fungerat även idag, om inte båten hade varit så smal. C G Petterssons idealmått var ca 7,75x1,80 m, vilket inte ger så mycket plats att vända sig på ombord. Men den måttfulla dimensioneringen har en orsak. Motorutbudet på 10- och 20-talet var sparsmakat och hästkraftssvagt, vilket inte gav CGP något val. Skulle båtrackarn över huvud taget röra sig framåt, krävdes långa och smala skrov. 7,5 hk räckte till ungefär lika många knop.

Detta faktum att liten motorstyrka ger måttlig fart är

Petterssonbåtens stora styrka idag när bränslepriserna skjuter i höjden och miljökraven blir allt strängare. Faktum är att Petterssonbåtens klassiska långsmala design med ett stort längd-bredd-förhållande allt oftare dyker upp på konstruktörernas ritbord. Men skulle Petterssonbåten konstrueras idag, är det några detaljer som garanterat skulle ändras.

Nämligen dessa:

    Bredden, visst är långsmalt bränslesnålt men några decimeter extra tillsammans med en modern motor håller bränsleräkningen på samma låga nivå som förr. Varje decimeter extra ger dessutom enorma vinster i volymen ombord, vilket mottages med tacksamhet. 

    Ordentliga vindrutor, CGP hatade vindskydd och hävda­de att ska man vara på sjön ska man tåla vind och stänk. Detta gäller inte längre. Idag krävs höga skyddande rutor för att båten ska klassas sjövärdig. 

    Fler stuvutrymmen, det räcker inte med några små skåp och lådor här och var. I den moderna Pettersson­båten ligger bränsletanken under akterdäck och frigör viktiga utrymmen längs skrovsida i sittbrunnen. Dessutom ger den extra bredden plats för en rejäl garderob i förruffen och en toalett. Inte stor men fungerande. 

• Högre toppfart, 7,5 knop är tyvärr inte längre aktuellt. Den moderna båtmänniskan kräver åtminstone 15 knop av den moderna Petterssonaren. Vilket inte är några större problem. Den ökade bredden ger ett bärigare akterskepp och därmed möjlighet till högre farter.

Åtgärdas detta har man en daycruiser som är väl anpassad för svenska förhållanden. Och som passar det nya miljötänkandet.

Tekniska Data på en vanlig Petterssonbåt:

Längd 7,5-8,0 m

Bredd 1,7-2,0 m

 Vikt     1,5-2,0 ton

Material furu/mahogny

Motor 10-70 hk

Fart 7-15 knop

Planlösningen är enkel men ganska funktionell med en stor U-soffa för fyra-sex sittande. Ska middag arrangeras ombord får tältbord medtagas. Förruffen bjuder på två smala kojer och stuvutrymmen i skåp och hurtsar.

 
 
 

Till hemsidan UPPDATERAD 2002-05-20 10:39 BX

 

bror.nilsson@mbox200.swipnet.se

NUMBER OF VISITORS - ANTAL BESÖK sedan senaste uppdatering 2002-05-20 10:39

E-post
YOUR E-MAIL ADDRESS

(Important! Must be your correct address. Because it´s the only way to answer your mail)

Meddelande message

PUSH BUTTON TO SEND

Bror Nilsson
Copyright © 1995 [BEN-SON CONSULTING]. All rights reserved.
Revised: maj 20, 2002.

Back to Top